C&B.
Idag har jag och M kärlekscamp. Två trötta själar glömmer lätt bort varandra mitt i all babystress, men inte vi, i alla fall inte idag. Nu ska vi passa på att njuta av att killarna sover en stund. Kram och pusskalas står på schemat. På tv'n framför oss går GG hett. Hur vore det om Chuck och Blair bara kunde bli tillsammans och stanna tillsammans? Sånt som är menat att vara. Hmm.. Vilken serienörd jag låter som..
momo&mofa.
Idag träffade pojkarna mormor & morfar för första gången. Behöver jag ens säga att ett flertal kameror användes flitigt? Modellvarning på pojkarna snart.
hemklickat.
Har suttit och suktat efter finfina saker på nätet nu på eftermiddagen. Har tappat hakan några gånger och varit arg på mig själv vid ett flertal tillfällen att jag inte kunnat bestämma mig om jag ska köpa saker eller inte. Bestämde mig för att vänta tills M kommer tillbaka så han kan bestämma åt mig. Tills dess så tillät jag i alla fall mig själv att köpa dessa armband, ett par solbrillor och ett linne. Som en liten godsak mitt i all väntan.
ensam är stark goes ensam har panik.
Behöver lite mer färg i sjukhusvardagen.
Jag är själv idag. Ensam. Alone. Numbero uno (hittar på eget språk, dvs egen stavning, okej?). M är i Mora och jobbar medan jag för första gången är själv med pojkarna. Läskigt. Att jag har 10 übertrevliga, superkvinnor till sköterskorna utanför dörren spelar ingen roll. Jag plingar inte på knappen. Jag är inte den som är den. Jag klarar mig och de kommande situationerna själv (läskiga situationer kan vi räkna med). När jag väl är hemma så kommer jag inte kunna plinga på någon så fort det är något, så varför nu?
De erbjuder sig att hjälpa mig med matningen då de båda blir som små monster om de inte får mat i tid (egenskap ärvd av mig), men jag bara nickar lite fint, tackar för erbjudandet och säger att jag klarar mig själv. Hur dum får man vara?! Tröstar den ena med ena handen samtidigt som man matar den andra. Hur vore det med ett extra par händer?
Nu sover de små i alla fall och jag passar på att andas i några sekunder innan mina monster till tuttar ska pumpas. Om 45min ska de små matas igen, sedan kommer mormor och morfar hit ifrån Gävle för att få se dem för första gången. Jag ska smuggla med pojkarna ut på en promenad och dejta dem i parken. Känner mig ung och vild. Besöksförbud och dyl. kan slänga sig i väggen! 3veckor gott folk, 3 veckor...
ut i det friska!
Nerpackade bebisar.
Pappa testar kärran.
Big mama och pansarvagnen.
Idag fick vi äntligen tillåtelse att gå utan för sjukhusets dörrar med pojkarna. Pirrade galet mycket i magen. Nästan i klass med hur det känns på julaftons morgon. Jag njöt. M njöt. Pojkarna njöt (är njöt ens ett ord?). Med syrgastuben och hjärtmaskinen kopplad på vagnen kan vi nu pallra oss ut i friska luften när vi vill. Jag passade faktiskt på att ta tur nr2 när M var och handlade middag till oss nu på kvällen. När man har suttit instängd i 3veckor så vill man bara ututut. Ser ni en glad dam med världens största vagn strosandes längs Faluns gator, ja då har ni lagt ögonen på big mama herself:)
because you're worth it.
Igår när jag loggade in på min norska internetbank så möttes jag av något som fick mitt hjärta att göra trippelvolter. Ett femsiffrigt belopp hade klirrat in på kontot. Bara sådär. Helt uppochner. Jag slängde ur mitt ett glädjetjut, fick ett grattis och en baotakram av M (som om jag fyllde år eller precis vunnit 25:- på triss) och började genast planera vad jag är värd. För så är det gott folk, när pengar man inte räknat med trillar in på kontot så är man värd att köpa sig något fint. Bara för att. Dock har jag svårt att bestämma mig för EN sak, det finns ju så mycket fint och bra... Sen ska jag ju ha min "push present" i åtanke också. Vad kan det vara? Vill ju inte köpa något som jag faktiskt kan få:)
sjukhusoas.
Äntligen är vi inflyttade hos killarna:) M och jag har fått varsin säng, varsin tv, ett draperi att dra för emellan oss om vi tröttnar på synen av varandra, och det bästa av allt, vi har killarna inne hos oss! Känns riktigt ovant, lite läskigt och ännu mer verkligt nu. Allvaret börjar.
Varje gång Liams syrgasmaskin piper till så hoppar vi högt, kollar siffrorna, värden och hela fadderullan för att snabbt inse att det är Theodore som ligger och puttar på honom så att han blir arg. Grabben glömmer att andas mitt i all irritation. Undrar vem han ärvt det av?:O
Det är fortfarande en bra bit kvar innan vi får komma hem, men känns galet skönt att slippa sitta i en stor sal med dem varje gång man ska hålla dem och ha babygos. Nu har vi våran egna lilla sterila sjukhusoas att mysa i.
reminder tävling.
Tänkte bara påminna er om min tävling i samarbete med Yeni Design där ni kan vinna ett armband. Tävlingen avslutas 30/6:)
framsteg.
Det går framåt nu:) Idag blev Theodore ifrånkopplad alla sladdar förutom sonden, och Liam slipper elektroderna på magen. Imorgon ska jag och M få flytta ner till avd.33 igen så att vi kan börja träna på amningen på allvar. Pojkarna ska antagligen få bo i samma rum som oss och inte i intensivvårdsrummet som de legat i hittills. Woop woop, det börjar hända grejer! Hur vore det om syrgasen inte behövdes mera? Håller tummarna så hårt att de vitnar. Snart snart snart.
midsommar 2011.
Världens bästa mamma.
Systra mi.
Skååååål!
Andreas & sötaste Hugo.
Hugo skype'ar med morfar som är på draften i USA.
M avslutade besöket hemma med ett dopp i nya poolen.
Igår fick vi praktiskt taget order ifrån sköterskorna att åka hem en sväng ifrån sjukhuset för att tänka på annat och ladda om batterierna för de kommande veckorna. Efter lunchmålet så styrde vi kosan mot Leksand för lunch med min och M's familj. Var skönt att komma hem en stund och krama om dem alla, dock så klarade vi inte av att sova hemma (som sköterskorna tyckte att vi skulle göra). Kändes alldeles för konstigt att vara ifrån pojkarna att vi valde att åka tillbaka till Falun framåt kvällen.
Synd att man inte hann träffa vänner och bekanta, dock kanske det var det bästa då hela Leksand var fullare än fullast.
Nej nu ska jag sova en stund innan vi laddar för babymys:)
generaltömning.
Ytan mellan bänken och sängen var totalt nerbajsad.
Idag valde Liam att skrämma livet ur oss alla inne på intensivvårdsrummet. När M bytte blöja på honom så passade han på att göra tidernas gt. Med en 2,5m's sprutande bajskanon som väckte liv i oss alla så valde han att måla golvet i en härlig bajsgul nyans. Underbart.
Jag skrattade så det kom kiss i trosan, M fick en lättare hjärtinfarkt när han insåg att det var på millimetern att han blev nerbajsad och sköterskorna satte lite lätt i halsen när de insåg att de skulle få plocka fram skurhinken. Hur kan en sådan liten rumpa ha sådant otroligt tryck i sig? 2,5m borde vara ett världsrekord.
va? midsommar?
Regnet öser ner här i Falun. Känns lagom surt.. Som tur är så har jag och M gömt oss på avdelningen med pojkarna hela förmiddagen. Nu säger dock skallen och kroppen ifrån så vi ska trycka lite lasagne i sängen och ta oss en välbehövlig powernap. Midsommarkänslan är lika med noll för min del i år. Vill stundtals bomba alla på facebook som ska skriva om det konstant. Men men, det kommer fler chanser för la familia. Nästa år kommer pojkarna busa runt där hemma och jag kan faktiskt avnjuta ett glas rosé eller två, något jag inte ens kommer ihåg smaken på:)
Vad ska ni hitta på under helgen?
2 veckor!
Theodore - 2132g. Liam - 2402g.
Idag blir killarna 2 veckor gamla. Det firar vi med att öva på amning, dubbelamning (återigen ko-varning på mig..) och att göra extra mycket Henrik Lundqvist-imitationer. Jag och M övar på att låta exakt lika muppig(?), efter(?) och seg(?) som Henke i Head & Shoulder-reklamen. Vem vill inte spy när man hör honom säga sina "nedsläpp", "avkoppling", "slutsignal" och "sånt som funkar"?
Jag och M räcker upp handen samtidigt som vi hoppar upp och ner skrikandes jagjagjag! Min fråga är; får han betalt för den där reklamen eller är det han som betalar Head & Shoulders för att få några extra sekunder i rampljuset? Bara en tanke..
we're on our way, united.
Andra mammor sitter och nynnar/sjunger på låtar som är i stil med Lilla Snigel, Blinka lilla stjärna och You are my sunshine. Jag, Theo och Liam kör på det lite mer avancerade. Allt för att få in dem på SHM-spåret lite senare i livet. Jag sitter i fåtöljen och sjunger denna för dem dagarna i ända. Det verkar som att de gillar den. Skarpt.
f**k.
Det finns ingen plats på våran avdelning, något som har resulterat i att jag fått flytta till patienthotellet som ligger en bit ifrån sjukhuset. Anledningen till varför just jag blev flyttad var att jag inte ammar, mina barn behöver inte mig än..(?!) Att få den förklaringen skar verkligen i hjärtat. Mina barn behöver inte mig än. Men jag då? Att jag behöver dem? Att jag ska kunna titta till dem, klappa dem, hålla dem när jag vill, är inte det viktigt?
Jag trodde att jag gråtit ur mig alla tårarna för en bra tid framöver, men icke sa nicke. Idag har tårarna sprutat ännu mera. Jag känner mig oviktig, maktlös, arg, förbannad, ledsen, förvirrad och utmattad. Idag hatar jag allt vad sjukvård och sjukhuspersonal heter. Hur vore det om man kunde bemötas med lite förståelse och värme någon gång?
Pappa myser med Liam.
Theodore.
ruta ett...
När vi ändå är inne på tivolitermerna så kan jag lika gärna fortsätta och berätta att min dag idag har varit ett känslomässigt fritt fall. CPAP'n är tillbaka på Liam, och dagen har bestått av röntgen och en massa provtagningar. De vet inte vad felet är och det gör mig galen. Frustrationen över att vara maktlös är total och tårarna har sprutat ner för kinderna på en energilös mamma. Hur mycket orkar man med? Känns lite som att vi är tillbaka på ruta ett...
mjölkfabriken ab.
Lilleman har passerat 2kg's-sträcket, woop woop! Det firar jag med att mjölka ur mig extra mycket mjölk så att den lille tuffingen och hans bror ska bli ännu större och starkare. Har jag sagt det, att jag är som en tvättäkta kossa här på sjukhuset? Jag ligger på gränsen till att bli värvad av Arla, så mycket kommer det. Var 3:e timma ska det pumpas och råkar jag glömma det så känns det som om ostarna ska sprängas. Är det såhär det känns att ha sillisar? Skrämmande tanke.
softisch.
Idag efter förmiddagsmatningen så tog M med mig på en tur på stan. Jag behövde lite nytt på underklädes och mjukisfronten (samt att rensa skallen ifrån lite sjukhustankar..). Mammornas uniform här på avdelningen är svarta eller gråa mjukisar och en slapp tröja. Hittills har jag traskat runt i mina svarta mjukisar eller mina svarta shorts, så idag köpte M dessa grå till mig samt ett par orangea mjukisshorts på h&m som jag kan mysa runt i. Det tackar vi för:) Nu kommer jag att känna mig galet fashion... Eller inte..
sunkissed?
Playahäng på avd.33? Såg lite småläskigt ut när killarna fick ligga med lampan. Skönt att gulsotsvärdena ser bra ut och att det slipper det framöver. Nu ska jag pallra mig in i salen och suga i mig lite babydoft:)
push it.
Jag försöker blinka extra mycket med hundögonen till M nu, push present står på menyn och ni som känner mig vet hur nyfiken jag är av mig. Igår när vi satt med pojkarna i famnen så slängde jag inte bara ur mig en gissning, snarare 3500 gissningar. M blir lite småtokig på mig när jag väl sätter igång, but hey, vem kan klandra mig? Jag har ploppat ut två bebisar som jag burit på i 7månader. Jag är värd en fin present:)
Nu måste jag dock tänka till lite extra; vad kan karln ha hittat på?
babyrum.
Förra veckan så åkte min kära mor och storasyster till Leksand för att hjälpa till att fixa det vi inte hunnit klart med i huset. Anna tog på sig babyrummet som sitt projekt då vi har ganska så identisk smak. Här är ett smakprov. Som jag längtar tills jag får komma hem och se hur det ser ut i verkligheten:)
en vecka!
Theodore:
8/6-11
Vikt - 1945g
Längd - 41cm
Huvudomfång - 31,5cm
15/6-11
Vikt - 1859g
Längd - 43cm
Huvudomfång - 32,5cm
Liam:
8/6-11
Vikt - 2401g
Längd - 47cm
Huvudomfång - 31,5cm
15/6-11
Vikt - 2122g
Längd - 47cm
Huvudomfång - 30,5cm
barbados dress.
Underbara mamma överraskade mig med denna fina klänning som jag suktade efter när jag var gravid. Skönt att få något nytt nu när pojkarna är ute, man slipper mammakläder och äntligen kan sikta på att få tillbaka kroppen igen. Många veckor kvar innan jag får börja träna, men någon gång innan kylan kommer på besök så ska jag lyckas använda denna:)
bajsmaskin.
Tänkte slänga in ett lite mer "ordentligt" inlägg. De senaste har ju som sagt varit en liten bergochdalbana, idag är dock första dagen jag känner ett lugn över situationen. Båda killarna har för första gången gått upp några gram i vikt, de slipper CPAP'n båda två och äntligen får de ligga bredvid varandra. Hjärtat gör en trippelvolt och jag kan inte hålla tårarna tillbaka. Att två så pass små pojkar kan ha så mycket krut och styrka inom sig är helt otroligt. Mamma hjärtat slår lite extra och jag kan inte låta bli att drömma om den dagen vi får komma hem härifrån och börja familjelivet på riktigt. När det blir är dock oklart..
Förövrigt så sprutlakerade mannen nedanför sin mamma och väggarna i kuvösen två gånger igår. Någon som resulterade i ett chockat skrik i babysalen (tar på mig den...) och skratt ifrån personalen. Hann dock inse ganska så snabbt att det kommer att ske ett x antal gånger igen. Vi kan bara hoppas att det är pappa som har hand om blöjbytet just då :)
Liam utan CPAP'n.
till månen och tillbaka.
prinsar<3
avd. 33.
Har äntligen fått flytta ner till samma avdelning som pojkarna, inatt hade jag även lyxen att M fick sova kvar också. Så otroligt skönt att slippa be sköterskorna om hjälp med sängen eller rullstolen. Pojkarna ska snart matas och vi ska placera våra rumpor i varsin fåtölj bredvid deras kuvöser och suga åt oss lite närhet. Det finns inget mysigare än att ha dem i famnen och suga åt sig babydoften. Det finns inga jag älskar högre..
kärleksfrön.
Säg hej till Theodore...
..och säg hej till Liam!
Det går inte alltid som man har tänkt sig.. Våra små prinsar valde att titta ut 8v för tidigt, något som har resulterat i en känslomässig bergochdalbana för min och M's del. Ska de klara sig? Är det vårat fel? Vad hade vi kunnat göra annorlunda? Vad kan vi göra för att få dem starkare och friskare? Så galet många frågor som cirkulerar runt i min skalle just nu...
Ni är många som har hört av er och grattat och jag är jätteglad för det. Dock har jag inte haft någon ork eller energi att svara då jag prioriterar mina pojkars hälsa först. Nu lägger vi allt krut på att de ska bli bättre och bättre för varje dag. Att de mår bra är det enda som betyder något.
Jag kommer att svara till er när jag känner att jag kan slappna av, just nu så är inte det fallet..
baseball.
M lurade med mig på baseball idag. Jag orkade med en timme sedan kom elefantfötterna på besök och jag vaggade hem. Jag är verkligen inget fan av baseball. För det första så är jag typ blind nu när jag är gravid, för det andra så förstår jag mig inte på sporten och för det tredje så verkar de ju vilja hålla på i evigheter. M fick sitta kvar på sin stol och titta på tidernas tråkigaste sport medan jag placerade min feta röv i poolen här hemma.
Nu har jag dock lyckats få sittsår så jag måste ligga i soffan lite och samla krafter till kvällen. Då bjuds det på grillat hemma hos svärföräldrarna, något jag absolut inte tackar nej till:)
Doris placerade sin lilla rumpa i skuggan.
teaser!
Kan inte kika på denna utan att fyllas av längtan, VILL.SE.NU!
älskling?
Ja tack.
frustrationsshopping.
Sammandragningarna har kommit på besök och en gravidversion av fosterställningen har intagits. Försöker charma M att slänga ihop något ätbart åt mig men han verkar inte riktigt fatta vinken. Av ren frustration klickade jag hem två filtar till pojkarna ifrån Jollyroom. Man kan väl inte få för många filtar? Huh?
gårdagen.
Fina VC.
"Maja, ta kort på mig när jag äter" Haha, okej?
Gårdagens eftermiddag spenderades som sagt hemma hos solstrålen VC (underbara damen kan nu titulera sig som sjuksköterska). Gott sällskap, god mat och många skratt blev det. Toppenvädret tog dock lite på mina krafter så Kickson fick lov att köra hem mig lite tidigare än tänkt. Väl hemma blev det ett enda långt sovmarathon. När M kom hem strax efter kl21 så fick jag i mig lite mat, aka jordgubbar, och sedan blev det date med bingen igen. Om de små väljer att titta ut snart så vill jag fylla på med så mycket energi som möjligt, dock verkar det inte vara det enklaste att göra.
Nu; Frukost och läsning i boken "Att föda". Phjuu, satsar på att bli pro.
le preg.
Det blev någon timme ute i solen innan mina svullna elefantfötter fick mig att ge upp solandet. Om en stund kommer Kickson och Angelica hit och hämtar mig, VC bjuder på examensfest, finfina grejer:)
platsar inte ens i granen.
Som de senaste nätterna så har även denna natten varit lite halvkatastrof. Inget att hänga i julgranen direkt. Allt är tungt och jobbigt och stundtals så har jag funderat på att lägga ner det där med att sova helt och hållet. Strax efter kl3 så vaggade jag upp och försökte hitta något typ av lugn, ett lugn som var omöjligt att hitta.. La mig i soffan, tittade in i väggen och började räkna får som jag absolut inte kunde se.
Efter många om och men så lyckades jag somna, dock känner jag mig inte det minsta utvilad nu, snarare tröttare än tröttast... Kan ju bli intressant att se hur denna dagen slutar.
poolhäng.
Mitt alldeles egna bord.
Den mänskliga pumpen.
The place to be.
Big mama.
Jag och M höll på att svettas bort idag efter att jag och Tlk varit i Borlänge och fixat hennes pass. M drog till Clas Ohlson och inhandlade världens kanske minsta, men skönaste pool. Pusta, flåsade och blåste som galningar för att få upp den, och sedan var det bara att parkera rumpan i det mindre varma vattnet. Perfekt för preggot som samlar på sig skrämmande mängder vatten i värmen, och ännu mer perfekt för sambon som verkar vara allergisk mot plusgrader.
Efter poolhänget (som vi så snyggt kallar det) så åkte vi hem till herr Wattberg för att fira hans 25årsdag. Åt en massa goda bakverk, surrade om det som komma skall och kikade på alla fina presenter som han fick. Jag vill också fylla år!:)
Nu ligger jag i soffan och har ont i ljumskarna, kan inte gå, och M har tagit på sig att laga middag. Kycklingfilé, pommes och sallad. Mums. Känns som att det kommer att bli en riktig myskväll här hemma:)
tummy.
Någon frågade om det skulle komma några fler magbilder innan de små tittar ut. Jag ger vika, jag bjuder på en. Inte för att jag gillar det, mest för att folk verkar mer sugna på att se mitt kött än att veta hur jag mår:)
Nu ska jag leka strandad val i den lilla uppblåsbara poolen som M köpt åt mig. Kan bli intressant att se ifall jag kommer ur den när jag väl lyckats sätta mig i den. Håll tummarna.
pajkastning.
Jag och Tlk fick ett knäpp igår, hur vore det med lite bakning? Blev sugen på att laga paj, vilket slutade med att vi gjorde 5st olika pajer. Perfekt till min tomma frys. Och framförallt perfekt för våra magar. Rabarber, äpple, hallon/blåbär, jordgubb och banan fick bli de olika sorterna. Var lite skeptisk till bananpajen men det visade sig bli en favorit hos oss båda. Jossan's insats blev att hålla i rabarberskalspåsen samt att slänga ur sig små kommentarer om hur hennes faster bakar. För Jossan, hon bakar inte. Jag och Tlk tackade och tog emot, men gjorde inte som hon sa:)
Nu ska jag äta lite frukost, väcka mina två hårbollar och sen ska jag, M och Tlk fara till Borlänge snabbt som vinden för att hämta damens pass samt för att handla en ny mjukisdress till min bb-väska. Viktigtviktigt.
det gyllene äpplet.
Det pirrar i hela magen, lyckorus är en underdrift! Fröken Carlsson har precis klickat hem en Macbook Pro, caaa-chiiiing! Investeringar gör inte riktigt lika ont i plånboken gott folk, investering.
bake it 'til u make it.
Så har mitt bakmarathon börjat, sakta men säkert. Rom byggdes ju inte på en dag.. Mitt mål är att fylla frysen, få några timmar att försvinna de kommande veckorna, och att inte äta allt för mycket godsaker under tiden:)
tävling!
ul nr4.
Ser ni skärpet på bilden, jag tror inte ens att jag kan använda det som armband just nu. Höjden av svullen tjej.
Har drömt en massa konstiga pre-preggo-drömmar inatt. Vaknat av små ångestattacker och en guppande mage. Fick ett lättare meltdown efter kl5 och gick upp och la mig i soffan. Grabbarna håller låda där inne, så pass mycket att t.o.m min läkare reagerade igår på UL. Just ja, jag glömde nämna att jag var på UL igår. Nummer 4 i raden. De väger nu 2kg var, så 4kg bebis sparkas och har sig i min mage. Tungt satan. Nu vill jag bara att veckorna ska gå fortare än fortast så att de kommer ut så att de kan sparka i luften istället. Känns som att mitt "inre" behöver en paus.
Förresten, startar en liten tävling senare idag:)
for sale.
Eftersom den svarta klänningen blev såld på en nanosekund igår så tänkte jag lägga ut lite mer kläder som jag inte använder (det kommer mera sen). Maila mig om ni är intresserade. maja_carlsson10@hotmail.com
Jumpsuit, Baylis & Knight. Aldrig använd. Strl m (mer lik en small). 100:-
Klänning, Forever21. Aldrig använd. Strl m. 100:-
Klänning, Miss Selfridge. Använd en gång. Strl 8 (uk). 150:- SÅLD!
Jumpsuit, Asos. Aldrig använd. Strl 12 (uk). 100:- SÅLD!
Klänning, Asos. Använd en gång. Strl 10 (uk). 100:- SÅLD!
smell it.
Om ni som jag gillar när det doftar gott hemma, samtidigt som ni kan stirra er in i ett ljus under någon myskväll, så kan jag verkligen rekommendera dessa ljus. Finns i massa goda lukter (fresh linen är min favorit) och kostar inte allt för mycket, 89:- känns som hittat. Buy it, light it up and smell it.
can not even put a finger.
Mina ögon vill inte riktigt samarbeta denna morgon. Natten har varit allt utom avslappnande. Har vaknat av ond mage, kissnödig mage, ryggvärk och snarkande sambo och hund. Vid kl5 fick jag nog och la mig ute i soffan. Det är ingen idé att försöka sova med en pingpong-mage. Så här ligger jag, d to the öd. Vill bara sova men knoddarna vill inte vara stilla. Idag ska vi på ultraljud nr4 i Mora och jag hoppas att läkaren säger något som får mig att bli lite glad och positiv, något i stil med "neej men vi har haft fel hela tiden, du är egentligen i v.38, bebisarna kommer imorgon". Man kan ju alltid hoppas.
Morgonens skratt. Ha ha.
