Uppe med tuppen här hemma även fast jag inte börjar jobba förrän 22,30 ikväll. Hade så konstiga drömmar inatt att jag kände mig helt korkad i morse när jag vaknade och hade min dagliga drömanalysering de första sekunderna av vakenhet.

Denna natt så spelade vi innebandy, jag och dem som spelade i 84orna i Leksand när jag var 12-13år; min syster, Tess, Larshans, Olsson, systrarna Möller, Norling, Skoglund, Palm, Jönsson och säkert några fler. Vi mötte Insjön, och som det var innan Leksand och Insjön slogs ihop i damlaget, så var det hat rätt igenom. Publiken var som galna och denna match var på liv och död. Vi krossade dem givetvis, och publiken blev ännu vildare än innan.
Vi hade tydligen huliganer med oss och längst fram bland dess huliganer var min far, Steff, Uffe och Mats Möller (ingen aning varför, de var bara värst av alla). De stod och skrek tills Insjöns spelare grät (vilket faktiskt har hänt en match mot insjön förut, var en målvakt som började böla, dock utan Mats Möller med i huliganlign), de hade sånna där stora tutor med sig och kastade in saker på planen. De var hemska. -Papy, du är ju inte så egentligen:)

Det var en lustig dröm som fick mig att tänka tillbaka på de åren och hur roligt vi hade det tillsammans. Alla cuper, matcher och träningar. Under en lång tid var det alla dem man spenderade mest tid med, och fasiken så roligt det var.
Ofta funderar man kring vad som skett om man inte flyttat hem ifrån Umeå och vad som skett om man fortfarande hade spelat. Dock har jag gjort mitt val nu och känns lite långt borta att hitta tillbaka till det, men man vet aldrig.

Nu; frukost.

xoxo,
M.

Har haft en fullspäckad dag. Skidåkning med Yennie, Gabby och Kristin som var helt underbar. Underbart underlag och för en gångs skull var det ingen dimma så man såg vars man åkte. Backen som jag ramlade i förra veckan fick jag idag en lite klarare bild av, där kan vi snacka brant. Idag ramlade jag inte något dock så åkte jag och Yennie helt fel på vägen ner till Turistsentra och hamnade i en av de brantaste backarna, yesbox, där kan vi snacka ångest och svettdroppar i pannan. Som tur var så klarade vi oss ner helskinnade och för att fira det så pallrade vi oss till Sälen för att shoppa alkohol och lite annat smått och gott.
Köpte lite vin och sprit och en present till M, tråkigt nog så hittade jag ingenting åt mig själv, men så är det väl ibland. M uppskattade i alla fall presenten, älskar att se honom skina upp som en sol.

På vägen hem så hände det som inte får hände. Helt plötsligt ser vi en man i reflexväst och röd, lysande lampa gå ut på vägen. Faaaaan, tänkte vi alla och svängde in till tullen. Vevade ner rutan och drog på charmen till max. Med liten och söt stämma så hälsade jag på farbron och försökte glittra så mycket som jag kunde med ögonen. Helt plötsligt så råkar jag kläcka ur mig någon elak kommentar om alla danskarna här i Trysil och då smälte han totalt, från en spänd bil så satt jag nu i en bil där vi alla skrattade åt de där konstiga (hade helst velat skriva dumma) danskarna. Som alla norrmän så var inte tullgubben någon danskälskare heller.

Han frågade vad vi hade köpt i Sälen, "en present som du inte får öppna", svarade jag. Han log och lös in med ficklampan i bak. Yes, vi hade alkoholen ifram vi benen, han såg dem inte! YES YES YES! Han log återigen och sa att vi kunde åka vidare. Wiiiihoooo, vi klarade oss undan tullen utan att skatta alkoholen, lovely! Det var en skrattande bil som åkte vidare hem till byn, fyllda av en enorm lättnad. Ibland har man turen på sin sida.

Nu ska vi ha kramkalas här hemma, bilderna lägger jag upp imorgon.

xoxo,
M.

Damn. Jag är verkligen inte på hugget när det gäller skrivandet just nu. Känner ingen lust att sitta vid datorn när jag väl har en lugn minut här hemma (förutom just denna minut då). Har precis varit och jobbat hela dagen i kiosken uppe vid backen, segt är väl bara förnamnet men jag ska inte klaga, pengar rullar in som de ska. Hela dagen gick ändå felfritt där uppe förutom när jag ska bomma igen och gå hem, då kan jag tydligen inte låsa dörren, den vägrar och jag inser att jag är alldeles för svag för att orka dra in den tillräckligt mycket. I panik ringde jag chefen aka mannen och han hånade väl ut mig lite lättare men skickade upp någon snubbe ifrån Mora som var här och hälsade på att hjälpa mig. Där kom han, stor som ett hus och inte ens han lyckades. Vi pusta och vi frustade, slet och drog vred och donade, men ingenting verkade lyckas.
Efter allt för mycket svett och frustration så klarade vi det, efter att jag hållt på i 20min på egen hand. Thank u dude, hade inte klarat det utan dig.

Så nu är jag hemma, svettigare än vanligt efter en dag av hamburgerstekning och korvgrillning. Ska hoppa in i duschen, laga mat och åka och hämta Anders och M på jobbet. Återkommer senare om hur filmen var igår och med lite bilder ifrån helgen.

xoxo,
M.

ps.Överlycklig, kanske får hit min darling på heltid nu, äntligen en tjej vid min sida!ds.

Var ner på banken och kikade lönen, inte illa pinkat faktiskt, är mer nöjd än vad jag trodde att jag skulle vara, trots värdelöst OB (är det på turistorter i Norge) och lite räkningar så kommer jag nog i alla fall kunna behålla en liten slant til mig själv denna månad, bra då jag var sjuk i en vecka denna månad så nästa lön kommer inte bli lika bra (vad jag tror).
För att fira att det för en gångs skull finns pengar på kontot så solade jag en stund för att slippa vara lika blek som snön, känns som om mitt mission gick bra, nu har jag färg och känner mig genast mycket fräschare.

Så har man tagit några dagars ledigt ifrån att skriva, mesta dels för att jag har haft fullt upp på jobbsidan men även för att jag inte känt något behov av att skriva av mig då mitt liv inte känns så intressant för stunden.

Det som har hänt de senaste dagarna är en fylleurspårning hos Johnny, jobb och mys hemma i soffan. Alltså inget vidare intressant.

Idag har jag slitit som en varg på butiken och det är en aningen less Maja som sitter här och skriver. Inte nog med att jag är less så har jag ett stort måste över mig att jag ska vara glad och trevlig ikväll då vi har jobbmiddag på Peppe's ikväll. Eftersom jag nu sitter och pimplar öl och vin med mig själv så antar jag att humöret kommer bli lite bättre i alla fall, om inte så blir jag gladare när jag får i mig lite Peppe's pizza:)

Eftersom jag har varit lat med kameran i slutet så har jag lovat mig själv att ta med den ikväll så jag kan uppdatera er lite om hur det ser ut här i fjällen, med jobb, uteställen och framförallt folket som jag spenderar mina dagar med.

Vad har hänt hos er? Något mer intressant ä plusgrader och arga ryssar?

Jag tillhör nog inte den minimala skaran som idag hissar Blondinbellas insats i Let's Dance. Jag hade högre förväntningar på den framgångsrika blondinen som tillsammans med sin korvskinnspolare i alla fall lyckades skaka på rumpan ganska så snyggt.

Allt verkade vara på plats med helt okej outfit, snyggt hår och grymt snygg sminkning, allt utom dansen. I brist på taktkänsla så får BB 2 av 5 toasters. Vi får se om hon step it up a bit till nästa vecka, man kan ju hålla tummarna...

Jag har lovat M att fixa en ny figur åt honom på Sims. Ja, ni läste rätt. Min kära sambo har börjat spela Sims, på blodigt allvar också. Igår när jag var inne i badrummet så hörde jag honom sitta och asgarva för sig själv ute i vardagsrummet. Han byggde hus, bråkade med grannar och försökte få mig (han har gjort en Sim som ska vara mig och en som ska vara han) att tycka om honom.
Efter tappra försök att få våra Sim;ar att bli kära i varandra och så att de skulle göra ett barn tillsammans så dog M's mini me av utmattning, så nu lever min mini me ensam. Det är inte okej. Därför ska jag skapa en ny mini me åt M idag så han kan fortsätta spela. Frågan är bara hur mycket uppmärksamhet verkliga Maja kommer att få nu när Sim-Maja finns (?). Jag får försöka få honom att slita sig ifrån datorn en stund ikväll iaf.. Annars kommer Johnny's skämt bli verklighet, Sim-kvällar på PB med alla killarna.. Jag fasar...

Första dagen tillsammans gick strålande. Jag satt i kassan och charmade kunderna medan M rände omkring och skötte sitt, tydligen hade han suttit och spanat på övervakningsfilmerna för att se hur det gick för mig. Vilket tungt liv chefen har, eller just ja, M sa "Johnny får vara din chef, jag kommer ju aldrig kunna skälla på dig". Vadå, ska Johnny skälla på mig?

Fick i alla fall högsta betyg av pojkarna, tur det..

Idag är jag ledig (i alla fall till kl18 då jag ska joba de två sista timmarna) så jag och Anders ska fara ner till likningskontoret och fixa lite papper. Att fylla i alla dessa papper håller på att göra mig tokig. Snart är man klar och då slipper man det tills nästa år igen!

Nej nu måste jag öka, bli lite färdig här hemma så det inte ser hemskt ut när Henrik kommer med mina laktosfriavaror ifrån Sverige. Jag fattar inte hur laktosbarnen (så jag kallar dem) lyckas äta frukost i det här landet...

xoxo,
M.

Jag är uttråkad till max... Jag har kollat på allt som det går att kolla på idag. Jag har vilat upp mig till max och jag har pratat med mig själv för att stilla mitt behov av konversationer. JAG HAR FÅTT NOG!

M kommer hem om lite mer än en timme, så vankas det middag och mys här hemma. Problemet är bara att jag är så uttråkad att jag inte kommer klara en till timme av tystnad. Jag måste ringa någon, mammsen antagligen. Prata av mig och slippa känna mig så ensam. Annars får jag komma på en vän, en alldeles egen Molgan som jag kan konversera med under tiden jag traskar runt här hemma. Annelie ska hon heta och hon ska komma ifrån Ryssland. Hon ska vara lika bestämd som en ryss fast ska besitta ett överflöd av trevlighet (har inte så positiva erfarenheter av ryssar tyvärr...).

Nu ska jag och Annelie titta på Are you smarter than a fifth grader.

xoxo,
M.