Det tog emot att slå upp ögonen i morse. John Blund ville inte riktigt lämna mig, och jag ville inte riktigt lämna honom. Till slut så fick vi dock gå skilda vägar och ingen blev mer glad än morgonpigga Liam som helst av allt ville att jag skulle agera klätterborg. Som på beställning. Jag la mig och lät pojken klättra, slita i håret, dra i läppen och ta en eller annan tugga på näsan. En standard på morgonkvisten.
Jag hoppas att solen väljer att titta fram lika mycket idag som igår, ska knarka d-vitamin som en toka i sådana fall, och jag hoppas att jag ska slippa tvätta mer än 2st tvättar idag. Är måttligt glad på våran tvätthög som växer så det knakar... Älskling, vet du var tvättmaskinen finns?:)
Hemma efter en långpromenad + solning med Josefine. Med galna hundar som sprang överallt så traskade vi längs strandpromenaden i solskenet. En del människor försöker lösa världsproblem under sina promenader, vi pratar kläder, kläder och en hel del kläder:) När man bara kan ha med sig en liten väska till Stockholm i helgen så krävs det planering:)
Nu sitter jag och mamma här i soffan och tar några djupa andetag medan pojkarna sover middag. Hjärnan går i ett då jag försöker komma på något riktigt smarrigt att äta ikväll. En blodig biff vore ju inte helt fel..
På bilderna ser ni tre favoriter som jag fick i födelsedagspresent. Chanel. Marc by Marc Jacobs. Sephora by OPI.
Hjärtat överraskade med rosor idag, en liten "inför" födelsedagspresent:)
Ligger i soffan helt slut i kroppen efter alldeles för mycket mat och ett pass på roddmaskinen. Jag och Markus ville käka något "mindre vanligt" idag och slog till med pasta och en kycklingsås med spenat, soltorkade tomater och vitlök. Mums, säger jag bara!
I morgon fyller me myself and i hela 24år. Känns knappt. När man var yngre byggde man upp förväntningar och kunde knappt sova under natten. Nu känns det ganska så självklart att jag ska spendera dagen ensam med pojkarna. Eller tjaa, Markus jobbar stängning i Mora, så har jag tur så kanske jag kan charma till mig en sovmorgon och frukost på säng innan han far;)
Vi har gått bananas här hemma när det gäller städningen. Dammsugit, steamat, dammat, bäddat rent, spritat och minst tvättat 8st tvättar.
Ni hoppas jag verkligen att vi slipper mer spyor och sprut ur baken. Theodore är väl inte helt hundra i magen än, men humöret verkar det inte vara något fel på. As usual, solstråle.
Nu ska vi luta oss tillbaka en stund och kika hockey på Canal+. I en annan del av världen så spelar pappa match idag, närmare bestämt på röda torget. Ikväll käkar han och hockeyfolket middag med Putin. Stort.
Nu är Theodore också sjuk. Just great. Det har flugit bajs och spyor till höger och vänster här hemma. Har tagit hand om sjuklingen i sovrummet, ena sonen som mår lite lätt apa, den andra sonen som (peppar peppar) mår helt okej och så har jag spritat och gjort rent ALLT jag kunnat komma över. Dööööd åt bakterierna!!!
Drömmer mig bort till friskare tider här hemma, mindre illaluktande tider, gladare tider. Låt detta försvinna fort nu, och låt Liam slippa bli dålig..
Nu mår jag tipptopp igen och den stora hårbollen har gått och blivit sjuk. Stackarn. Jag försöker serve'a honom så mycket jag bara kan, samtidigt som de små trollen här hemma ska underhållas. Nu håller jag tummarna att det ska gå över snabbt för honom också. Usch, tycker inte om att se honom må såhär..
Mår liiiite bättre idag så sambon drog till Mora och jobbade trots min sura min.
Pojkarna har inte heller valt att samarbeta. Theodore slängde en spya i mitt ansikte och Liam han krävt att få sitta i knät hela dagen. Något som inte riktigt har passat min brist på tålamod och ork. Försöker dock att inte tänka så mycket, vill få dagen att gå. Imorgon ska jag vara mig själv igen. Så det så.
Vad gick du för utbildning i gymnasiet? Hur kändes det när du fick reda på att du väntade tvillingar? Vad är ditt drömyrke?
Svar; 1.Jag gick först på Riksinnebandygymnasiet i Umeå, sedan valde jag att flytta hem efter halva andra året och gick därefter en ihopklistrad linje i Leksand då det inte fanns samma program här hemma. 2.Jag blev chockad men otroligt glad. Kände mig speciell och utvald på något sätt:) 3.Oj.. Svårt.. Jag skulle vilja jobba med något där jag får träffa mycket människor. Vet inte riktigt vad än, men det kommer nog. Jag är ju ganska så ung så har tid att tänka ut något:)
Jag har läst din blogg länge nu och tycker den är jätterolig att läsa! Jag blir så impad över dina inköp! Jag menar VERKLIGEN inget illa, men hur har du/ni råd? Jag är sjukt avis, jag vill också ha såna sjukt snygga ACNE-dojjor... ;) Era pojkar är sjukt söta, kul att ha följt dem sedan födseln!
Svar; Tack, vad snäll du är!:) Vet inte riktigt hur jag ska svara, men vi betalar våra räkningar, sparar det vi ska spara varje månad och sedan köper vi det vi är sugna på att köpa. Jag är ganska så duktig på att leta upp sakerna jag vill ha till billigare priser. Köpa ifrån utlandet and so on:) Så köpte jag inte så mycket när jag var gravid, så jag fyllde på sparkontot ganska så mycket. Nu när man är på väg att "bli sig själv" igen så är det mycket roligare att shoppa:)
Vi har intagit golvläge här hemma. Killarna tränar på att krypa och jag agerar hinder på vägen. Tidigare idag så tog vi en promenad och avslutade det hela med ett besök på bvc. Grabbarna växer så det knakar. Theo ligger på medel med längden och Liam ligger över den övre kurvan:)
hamnade av en slump på din blogg & kommer absolut följa den men blev super nyfiken på vem du är.. Dvs var bor du, bor du i villa? Vad jobbade du med innan du fick barn? Kunde inte hitta något inlägg om bara dig som var aktuellt.
Svar: Maria Carlsson heter jag. Glad, sprallig och envis dam. 23år och bor i villa tillsammans med min sambo Markus, mina två pojkar Theodore & Liam och hunden Doris i vackra Leksand. De senaste tre åren har vi även bott i Trysil och Mora där Markus har sitt jobb, och där även jag har jobbat. Eftersom Trysil är en säsongsort så jobbade jag på vintrarna i Markus pappas butik på fjället och sedan var jag badvakt/surfinginstruktör på Radisson på sommaren.
När vi fick reda på att vi skulle ha barn så hade vi precis köpt en lägenhet i Mora, men beslutade snabbt att det inte fungerade att bo där med tvillingar, så vi sålde den och bor nu i svärföräldrarnas gamla hus. Vad vill du mer veta? Jag sitter nu här och gnager på naglarna, känner hur tankeverksamheten gör så jag får kortslutning i hjärnan och funderar på vad jag mer kan skriva som faktiskt någon kanske bryr sig om? Har jag något att skriva som är av intresse för er?
När vi ändå är igång, undrar ni något? Hit me! Jag känner mig galet pratglad för stunden:)
Åh vad underbart det känns! Jag är utvilad! La mig betydligt mycket tidigare än vad jag brukar igår och fick sova ända till kl8 i morse. Denna glada pojke kom och klättrade på sin mammas mage, tuggade på sin tand och log så hela ansiktet lyste upp som en sol:)
Mamma undrade varför jag ville att hon skulle köpa Jell-O till mig i USA. Jag lade huvudet på sned, blinkade med ögonen och kläckte ur mig att jag ska göra shots. Notera att jag gjorde det även fast hon frågade över telefonen.
Nu kanske ni undrar hur övertaggad jag egentligen är för vår lilla reunion i Stockholm? Kort och gott; enormt taggad!
God morgon. Liam & jag ligger och myser i soffan framför The Bachelorette årgång 2003. Theodore har haft sleep over hos sin farmor & farfar så att natten skulle bli enkel, eller i alla fall enklare:) Skönt med lite egentid, så hinner man lägga all fokus på Limey:)
where do broken hearts go, can they find their way home?
Ligger i soffan och kikar på Whitney Houston's begravning. Tårarna rinner och det är först nu man inser att denna magiska sångerska är borta. Så många minnen man har då man lyssnat, sjungit, dansat, kramats och pussats till hennes låtar. Den första engelska låten jag lärde mig utantill var hennes Where do broken hearts go, en låt som fortfarande och alltid kommer ge mig samma underbara känsla. R.I.P Whitney Houston, du var och kommer alltid att vara den största.
I natt var jag frustrerad, galet frustrerad. Som de flesta av er redan vet så vankas det Melodifestivalen här i Leksand ikväll. Gha, Festivalvecka. Mitt i Noret har de slagit upp ett partytält, ett partytält som har valt att sprida musik över, vad som känns som, hela kommunen. Vi bor inte direkt nära tältet men ändå så kunde vi höra varenda ord i låtarna som de spelade. Doris fick fnatt och vägrade sova, det var tydligen viktigt att vara ute på gården och vakta mellan kl1-2. Pojkarna kunde inte heller riktigt finna ro, vilket gjorde den otroligt trötta mamman galen. Funderade lite kort på om jag skulle ta en bazooka och sikta mot ICA-parkeringen i hopp om att få slut på musiken. Men jag tryckte kuddarna mot öronen, stängde så många dörrar som jag kunde hitta och ignorerade min förbannade vakthund. Resultatet blev i alla fall några timmars sömn. Nu gäller det bara att tagga till och försöka bli lite pigg inför dagens hemmachill med klåfingerpojkarna.
*Jättekul att det händer något i byn. Mindre kul att det ska behöva påverka våran sömn. Japps, där kom bitterheten själv fram. Nu ska jag dricka kaffe och kika på Nyhetsmorgon. Hej lördag!
Fick tips om dessa "bättre" muffins då jag försöker att vara lite sundare i mitt liv. Ganska så mastiga muffins som smakar smaskens med en klick grädde till. Jag blandade i frysta hallon i grädden, galet gott! Dock måste jag erkänna att Markus var inget fan av dessa, han behöver sitt mjöl och socker:)
Ingredienser:
2 ägg
100g Riktigt smör
½ krm äkta vanilj (ren)
¾ dl grädde
100g mörk choklad (högprocentig)
Gör såhär:
Sätt ugnen på 175 grader
Vispa äggen, så fluffigt det går.
Smält smöret och bryt ner chokladen i, rör tills chokladen smält.
Vispa ner grädden i äggsmeten och vaniljen, tillsätt chokladsmeten och vispa tills det blandas ordentligt.
Häll upp i muffinsformar ca:12 st, fyll till hälften (aluminium) och grädda 6-8 min.
Låt svalna kallt, gärna ett par timmar, vill man stoppa dom i frysen går det alldeles utmärkt och är en perfekt kaka att ta med när man ska åka nånstans.
Besök besök besök.Dagen har bestått av besök. Först kom Malin och Filip hit för lite mys med killarna (tveksamt om de var här för att träffa moi). När de var på väg att röra sig mot mörkare delar av dalarna så kom tantfarbror Josefin hit. Eftersom matkoman var på besök så blev det mest soffhäng och gullande med ladsen. En fungerande standard.
Nu ska snart den stora hårbollen röra sig mot Norge igen och jag blir ensam. Varför är det så att man känner sig extra tragisk när man är ensam på helgerna? Jag ska leta fram lite vin och sedan kura in mig i en filt i soffan. Får jag tråkigt så får jag prata med mig själv. Brukar vara ganska så givande. Stundtals.
Jag hoppar runt här hemma som en eller annan aerobicsinstruktör. Grabbarna garvar, jag undrar varför? På Spotify så går nostalgilistan varm. Allt ifrån Backstreet Boys till Da Buzz fyller rummet med musik. Att jag sjunger med är en underdrift, jag skriker ut texten, allt för att varenda vrå i huset ska förstå hur bra jag faktiskt tycker att låtarna är. Jag känner mig peppad men vet inte var jag ska rikta peppen. Hemmafest med mig själv? Träning i min ensamhet? Bakfest? I don't know. Energi har jag i alla fall. Överflöd.
Åh, vill ha vår nu! Bort med det svarta och trista, och in med lite glada, peppande färger! Dessa två skjortor är på väg hem till mig. En färgklick, typ ett ljus i mörkret. Ni hittar dem här.
Startar upp dagen med lite ägg och c-vitamin. Pojkarna ligger och sover efter sitt bad och svärmor far runt med dammsugaren här hemma som en Duracellkanin. Jag säger inte emot, städhjälp är alltid välkommet:)
Ikväll kommer även hårbollen hem, för att åka imorgon igen.. Blää.. Jag som är en sådan närhetsjunkie.
Hallelujah! Natten var betydligt bättre än de senaste tre nätterna. Liam sov jättebra trots en igensnorad nos, och Theodore sov helt okej han med om man bortser ifrån hans ba-pa-ma-predikan kl4. Tummen upp på den!
Nu då? Nu ålar Liam runt med vit snok och Theodore kämpar på med krypandet. Är skrämmande likt Mowgli i Djungelboken..? Energibristen gör sig påmind och min skalle dunkar så det dånar, skrämmande likt den gamla 90-talsdängan "There's no limit". No no no no no no...
Febern är inte lika hög hos grabbarna bus längre, men snoret vägrar svika. Hmm.. Just nu går hela familjen Carlsson på sparlåga. Tur att man inte behöver fara iväg och vara en del av "världen utanför". Gotta love mammaledighet.
Snart kommer även svärmor hit för en liten sleep over. Har vi tur är grabbarna piggare imorgon så vi kanske klarar av att sova en natt själva. Dock måste jag erkänna att det är galet skönt att ha sällskap om nätterna hur som. Är inget fan av att sova ensam i ett stort, knarrande hus. Så party people, håll tummarna, gör en bli frisk nu-dans, så kanske jag har två friska pojkar imorgon:)
Två små snoriga, febriga pojkar höll humöret uppe i morse. Natten var dock inte i närheten av toppen. Min skalle skrek av smärta i morse när de små valde att vakna upp på riktigt. Tur att snälla pappa bjöd på frukost så det kunde laddas med lite energi. Jag är fortfarande inställd på död-läge, men (japps, det finns ett men) jag krigar på, knarkar kaffe och försöker hålla humöret på topp:)
Nu sitter jag här i min ensamhet och lyssnar på kärleksballader och känner hur kroppen fylls med små små hjärtan. Idag skickar jag en extra tanke och en stor baotasläng med kärlek till mina nära och kära. Den stora hårbollen får lite extra mycket. Vi saknar dig♥
För övrigt så förklarade jag min frustration över att sitta på stället och gunga som en galning under nätterna för min sambo, så han gav mig order om att beställa en gungstol. Vilket jag nu har gjort. Nu kan jag gunga utan ansträngning, och kanske vila ögonen lite samtidigt. It's all about smashing "två flugor i en smäll". Bild kommer lite senare.
För någon vecka sedan fick pojkarna hem denna vällingen ifrån Buzzador. Fullkornsvälling ifrån Nestlé. Mumma, tyckte pojkarna som inte ville sluta äta:)
Snälla farmor är här och hjälper mig med pojkarna idag. Kl4 valde grabbarna att börja hålla låda här hemma. Fick turas om vagga & nynna för dem i olika rum. Allt för att de inte skulle störa varandra. Lagom tills min skalle höll på att tacka helt för sig så knackade snälla Stina på med hunden Vera. Jag fick sova en timme medan hon passade pojkarna, och nu är hon ute och går med hundarna i skogen. Vilken pärla. Är så glad att det finns snälla människor som hjälper till när orken tryter!
Nu; konstla ihop någon vettig lunch och få Theodore att säga mamma istället för ba-pa (låter skrämmande likt pappa...)
Phjuu. Nu har både jag och Markus fått sova en varsin powernap. Pojkarna verkar liiite piggare än hur de var under natten. Kanske gör solen sitt jobb? Solljus och genast så blir man lite piggare. Ska pallra på mig goosen och brillorna och dra ut på en promenad med Doris.
Det är fortfarande sjukstuga här hemma.. I natt har jag och Markus haft en varsin pojke liggandes på magen. Blev inte många timmars sömn och det gör verkligen ont i mig att se hur dåligt de mår. Jag hoppas verkligen att de blir piggare snart, för imorgon blir jag ensam en vecka framåt och jag själv räcker inte till när de båda behöver närhet och ompyssling..
Har två sjuka pojkar här hemma, vilket är minst sagt intressant. Det sugs snor till höger, sprutas in näsdroppar till vänster och rätt som det är så är det dags för en Alvedon. Hoppas denna dumma förkylning försvinner snart, gillar inte att se dem må såhär..
För övrigt så verkar det inte gå någon nöd på min sida av familjen. Mamma är i USA och shoppar, Malin lever rövare i Gävle, Anna får snart sitt andra frö och pappa, ja han chillar med Foppa. Inte alls avis..!
Eftersom jag inte kommer någon vart, och min ljusabstinens är enorm, så ska jag idag skicka lillasyster till IKEA för att handla åt mig. Pappa ska nämligen hit nästa vecka och hämta vagga, babyskydd osv. till storasyster som ska ha en till liten parvel i april. Då passar jag självklart på att utnyttja bilen som ändå ska fara fram och tillbaka. På beställningslistan så står en byrå och ljusljusljus! Vem vet, Markus kanske kommer hem till ett helt nytt hem efter hans dagar i Stockholm och Trysil?
Camilla är här på myskväll. Vi har precis kikat på Once Upon a Time och jag har låtit mundiarrén göra sitt och förklarat serien ifrån början tills där landet ligger just nu. Stundtals såg Camilla ut som ett frågetecken, jag skyllde då på att serien är komplicerad. Min förklaring är det då inget fel på:) Till slut tror jag att damen fattade hyfsat och kunde följa med i dagens program utan att sitta med tappad haka och huvudet på sned. Sen då? Efter sagostunden så blev det Biggest Loser. Denna gången skippade vi att trycka chips och godis och satt faktiskt och smuttade på lite pepsi max istället. Blev även lite lamp-jakt då Cacken i Baracken håller på och fixar & donar i sin lägenhet. Jag stod för letandet, dock kan jag inte titulera mig som någon mästare när det gäller lampor. Sökandet fortsätter imorgon i Mora för Camillas del. En annan struntar i lampor på obestämd tid och försöker komma på några nya låtar att sjunga för mina bångstyriga pojkar. Av någon konstig anledning så är det bara jullåtar som ploppar upp i min skalle när jag ska använda min skönsång för att lugna pojkarna. Stilla natt känns lite felplacerad i februari.
Dagens fundering; Som så många gånger förut så sitter jag och funderar på hur ekorren kom från granen till tallen. Och hur lyckades egentligen bruden i rullstol i Fucking Åmål att plinga på dörren? Kan du svaret? Hit me!
Jag & Markus är liiiite oense om tatueringsbiten. Jag älskar tatueringar och Markus avskyr dem. Jag vill göra en till, och Markus tycker inte att det är en bra idé. Ju mer han säger nej, ju mer vill jag göra en, eller två till. MINST. Jag har under en längre tid haft mina funderingar om vad och var jag ska göra, nu är det bara den lilla biten att hitta ett bra ställe i närheten att boka en tid på. Har ni i Leksandstrakten något ställe att rekommendera? Och så måste jag kanske charma min kära sambo lite så han inte blir knallröd i ansiktet, får svarta ögon, sprutar ut rök ur näsan och börjar frusta som en förbannad tjur.
Eftersom pojkarna kommer åt allt mer saker här hemma så har jag börjat plocka undan en massa pryttel. Nyss hittade jag en låda med massa gamla bilder och brev ifrån tiden jag och Markus var tillsammans i högstadiet och gymnasiet. Fina minnen. Så galet länge sedan. Tänk vad kärlek kan göra med en♥
Pumpar Avicii och väntar på att ladsen ska vakna. Träningskläderna är på, vagnen ska fyllas med tunga bebisar och sedan ska jag ut i snön och bränna lite kött ifrån benen. Amanda & Vidar gör mig sällskap, helt perfekt! Då kan jag bränna kött, kissa hunden och ha mundiarré på en och samma gång. Jag slår en massa flugor i en smäll!
..kommer jag tillbaks till dig. När jag för en liten stund sedan skulle in i pojkarnas rum och lägga Theodore för en liten nap, så låg Liam ihoptryckt som en liten boll uppe i hörnet i sin säng. Är det ens skönt?, är det första som ploppar upp i mitt huvud. - Aja, sover han så är det nog inte så farligt(?)
Är glad att jag tog tummen ur röven och pallrade mig iväg på mammadaten. Tack Amanda för push'n!:) Var skönt att komma ut och träffa lite folk, prata av sig och slippa samma rutiner som alla andra dagar. Imorgon vankas det promenad med fröken Sörlin igen. Trevligt trevligt! Nu ska jag bara dansa lite apa-danser till pojkarna och ladda för kvällen. Tjohej!
Full rulle här hemma, ena pojken kryper till höger, den andra till vänster, och mitt i allt så vill hunden leka. Vaknade på fel sida i morse, så morgonen har mest gått i surandets tecken. Dock blev det en liten vändning på smilbanden när Amanda pushade att jag skulle med på mammadate. Så nu ska jag, grabbarna och Doris strax traska till Övermo för att hälsa på hos Frida:)
Hmm.. Vet inte riktigt vad jag ska skriva om detta, men, jag måste skriva något.. Kan verkligen inte se det här programmet utan att känna frustration och ilska över hur en del mammor tänker och beter sig. Ibland undrar man om det är mammorna som lever ut sin dröm genom barnen(?). Jag vet att det verkligen inte ens är i närheten av hur det är i en del andra länder (har nördat alldeles för mycket Toddlers & Tiaras på TLC för att tro något annat), men att raka benen på sin 8-9åriga dotter känns lite väl mastigt(?!)
Nej detta blev inget vettigt inlägg. Jag behövde bara ta tio djupa andetag via bloggen. Såå, nu kan jag kika på programmet efter pausen igen utan att störa mig på både det ena och det andra:)
Har suttit och kikat lampor under dagen eftersom Theo rev sönder våran. Rislampor kostar ju som tur är inte så mycket, så det gjorde mig ingenting. Nu har jag dock tänkt satsa på en större, rejälare och finare lampa. Denna står högst upp på listan just nu. Tror att vi klickar hem den. Kommer passa in här hemma:)
Dagen har varit ett enda stort dimmigt moln. Jag har varit totalt förstörd. Trött. Markus har varit i Norge och jobbat och som alltid när jag sover ensam med pojkarna så sätter någon typ av oro in. Jag ligger och lyssnar efter ljud, lyssnar efter deras andetag, rörelser. Ja, allt man kan lyssna efter. Lyckades somna kl1 och exakt en timme senare så valde Theodore att hålla föredrag med sina "bapa-mapa-ba"-ljud som han har fått någon förkärlek till. Hipp som happ så väljer Liam att joina honom i pratandet. Behöver jag säga att vågen av frustration som vällde över mig var enorm?
Lyckades få Liam att slockna hyfsat fort igen. Theodore då? Han var en annan femma. Han ville pilla mamma i näsan, klösa ur henne ögonen och rulla runt på en och samma gång. Oh lord. Jag lyckades charma till mig 3h's sömn av John Blund. Behöver jag säga att 3h inte är tillräckligt för att orka med två små vildingar och en hund? Det finns säkert några själar där ute som tycker att jag gnäller onödigt mycket, och det får ni tycka:) Jag behöver i alla fall fler timmar.
Så vad ville jag ha sagt med det här inlägget egentlligen? 1.Att jag varit omänskligt trött. 2.Anledningen till varför bloggen är mindre rolig just nu. 3.Kändes gött att skriva ur sig lite denna iskalla söndagskväll.
Det känns som att det var en evighet sedan pojkarna låg i min mage. En evighet sedan jag var gravid. En del saker minns jag lite för väl, och en del saker har försvunnit i den grötiga graviditetsdimman. En sak är i alla fall säker, detta är det bästa som har hänt mig♥
Nej, vi har inte råttor här hemma. Det är the one and only, Theodore, som drar och sliter i allt just nu. Nu ryker lampa nr2. Måste nog skaffa en taklampa över pojkarnas lekhörna istället:)
Ligger nerbäddad i soffan och kikar på The Voice Sverige. Matkoman är ett faktum efter att Markus bjöd på übergoda burgare till middag. Tummen upp på den älskling!
Dagens lunch blev stekta champinjoner och lök med sallad. Yum yum. Eftersom det är fredag så slog jag till på ett glas pepsi max också. Hej fredagskänsla!
TGIF! Åh, härliga känsla! Solen skiner, magen är fylld med fjärilar och pojkarna har valt att samarbeta ovanligt mycket med sin mamma denna morgon. De traskar runt i sina stolar samtidigt som jag försöker få i mig lite frukost. Nyhetsmorgon har som vanligt fått ta över efter Vakna med the Voice.
Sitter nästan och studsar på stället. Vill att timmarna ska gå fort, vill ha kväll nu, fredagsmys! De kommande två veckorna så kommer Markus vara borta mer än vanligt, så vill ta vara på tiden vi får tillsammans. Det vankas jobb i Mora, jobb i Trysil och 5 dagars seminarium i Stockholm. För en annan så innebär det mest att jag kommer vara ovanligt trött i några veckor. Kommer antagligen inte att gå utanför dörren, och kommer garanterat få ett psykbryt eller två. MEN. Det är två veckor som kommer att vara så, så det är bara att bita ihop och hoppas att tiden rusar iväg och att demonänglarna väljer att samarbeta. Typ konstant.
Markus kom hem ifrån Falun med en liten present, en teddypläd! Har en brun sedan tidigare och nu fick jag en beige. Jag lovar er, dessa är de skönaste filtarna som finns! Finns bla. på Rusta för 149:- i flera olika färger:)
Idag har vi pappafritt här hemma. Markus är i Falun och träffar sin FLU-grupp. Här hemma då? Jo vi utforskar tydligen varenda vrå i vardagsrummet (dags att jag tar bort alla fina lyktor och dyl.) och har någon form av skrikfest. Tur att man har blivit ganska så immun mot de höga tonerna. Brister tålamodet så får jag väl helt enkelt joina grabbarna och bjuda på några höga-c jag med.
Ibland blir jag riktigt förbannad på mig själv.. Typ som nu.. Jag är ju som de flesta av er vet laktosintolerant. Dock har jag en tendens att ignorera det lite väl ofta.. Som idag när sambon hade köpt Ben&Jerry. Oh lord, säger jag bara. Några skedar senare så gör min mage revolt. Det kurrar, det bubblar, det läcker gaser lite här och där, och jag mår så otroligt jävla illa att inte ens fosterställningen hjälper. Varför är jag så dum gång på gång?! Varför..?
Spanar lite saker att önska mig i födelsedagspresent. Dessa står högt på listan. När det blir varmare och inte lika halt ute så ska jag pallra mig ut i spåret lite oftare. Är det tänkt i alla fall. Är det inte tanken som räknas?:)
Hela familjen Carlsson/Syrén har precis varit ute och gått. Handlade lite tulpaner, hämtade ut paket och laddade upp frysen med Markus nya craving, fiskgratäng(?!). På vägen hem gick vi förbi gropen och våran gamla skola. Där kan vi snacka nostalgikänsla. Var tog åren vägen egentligen?
Markus tar en tidig powernap och jag & grabbarna håller låda i vardagsrummet. Vi har läst böcker, lekt och åkt rallybil (aka gåstolar). Ska dock strax väcka den stora hårbollen och blinka lite extra med hundögonen så jag kan få gå upp på övervåningen och ta en låååååång, tokhet dusch. Nu när vildarna har börjat inse att det är kul att slita och dra i saker så går det inte att smita iväg ens i fem sekunder. Tackar gud för lekhagen, att Markus kan vara hemma så pass mycket som han är hemma och att jag inte har besök så ofta så det är okej att duscha så sällan som jag faktiskt gör:) Onödig information, men ett faktum:)
Skickar en stor kram till mamma som befinner sig på andra sidan pölen. Två behövliga veckor hos familjen Albelin sitter nog inte helt fel. Vi saknar dig här hemma!♥
Snodde denna av tg42. Kan inte mer än att hålla med:)
maria heter jag men kallas för maja av de flesta. sambo med min M som jag har två underbara tvillingpojkar med. då de var åtta veckor för tidigt födda spenderade vi pojkarnas första 5veckor på avdelning 33. nu är vi äntligen hemma och ni får följa vårat familjeliv, mina tappra försök att inte shoppa allt för mycket och alla knasiga tankar och idéer som stundtals tar över min skalle. enjoy!