Vi fann lugnet.

I morse när jag vaknade så hade en manlig förkylning kommit på besök. Dödstankar och ovilja att kliva upp ur sängen resulterade i att mannen inte hade något annat val än att ge mig sovmorgon. När jag inte fick sova längre tog vi återigen tag i flytten, tills vi insåg att vi behövde åka och hitta ett lugn. Markus guidade oss långt in i skogen och plötsligt fann vi det, lugnet. Lapade sol, kastade sten och gav bilen en storstädning invändigt. Nu har dock musten runnit ur mig, är slutkörd. Nu blir det hockey och kramkalas resten av dagen.

Höpp höpp!

Kommentera här: