I morse när jag vaknade så var det som om jag hade ett stort, tungt täcke liggandes över mig. Jag fann ingen ork, ingen kraft att resa mig upp lika allert som jag brukar. Idag lät jag pojkarna ligga och prata och sura en stund innan jag lyckades få min redan tunga kropp att ställa mig upp. En del dagar är så, tunga. En del dagar så kan man inte sluta tänka på hur trött man faktiskt är. Jävligt trött. Jag har inte sovit en hel natt sedan början av december 2010. Det börjar kännas av rejält nu.

Nej nu ska jag sluta gnälla och lägga mig på golvet med pojkarna och sniffa lite bebis och känna att i-landsproblemen rinna av mig. Vilken tur att de små botar allt.