unfriend.
Jag tror att ibland så bottnar sådana där kommentarer (statusuppdateringar) i att personen bakom dem helt enkelt saknar sin vän. Om man är van att ha en bästa vän som gillar samma saker, som alltid funnits där som parhäst redo för shopping och party så kan det nog upplevas som att vännen försvunnit om alla uppdatering plötsligt handlar om någon annan (bebisen) och om till och med profilbilden på facebook föreställer barnet och inte mamman/pappan. Alla kommer ju inte till det stadiet samtidigt, när man är redo för att skaffa barn. Kanske vännerna inte alls var redo att förstå att nu är det inte Maria som är prio ett i hennes liv längre (och inte vännen heller) och att saker kommer förändras för att du var redo för det? Personligen så känner jag av det glappet med mina vänner, de som fått barn och de som inte fått det. Det är en ganska jobbig tid i vänskapsrelationer när det sker en så stor förändring (som föräldrar själva vittnar om att de inte alls hade en aning om vidden av förrän den hände) och det handlar nog mycket om att de omkring helt enkelt inte förstår - än. Sen är det naturligtvis elakt att påstå att "ingen annan bryr sig", det känns oerhört barnsligt. Jag har ännu inte barn själv (men längtar verkligen efter det :) och jag älskar när min syster lägger upp nya bilder på mitt underbara syskonbarn Eddie!
Kontentan av mitt alldeles för långa inlägg är nog att om det är en nära vän som man märker av känner så som du beskriver, då kan det vara värt att man verkligen pratar igenom det och att båda förklarar hur man tänker och känner. Sen är det klart att om det är bekanta som man egentligen inte har så mycket utbyte av från första början kanske man helt enkelt gör bäst i att göra som du gjorde. Personkemin stämmer ju inte med alla hur som helst, och en del människor (har jag själv fått lära mig den hårda vägen) är det mer destruktivt än positivt att ha omkring sig.
Hur som helst, dina pojkar är otroligt söta och jag hoppas att du inte låter andras avundsjuka/oförstående/elakheter dra ner din lycka! Det är ju bara helt underbart att du har det så bra i livet!
Kram Sandra
Va va d för pucko som kommenterade så? Jag älskar att se o läsa om Twinsen, d e ju mitt sätt att följa dem/er när vi bor så långt ifrån varann! Puss syrran
Tycker du gör helt rätt. Självklart måste man få skriva om sitt liv, det som berör en, det som är viktigt. De som inte klarar av det kan man lika gärna vara utan.
Herregud...Jaja. Jag har faktiskt rensat i min friendlist på fejjan. Iddes inte ha negativ energi runt mig och folk jag inte verkligen verkligen viljat ha. Anledningen till att jag följer din blogg tex är ju att det är intressant att se hur dina dagar ser ut då vi är i "typ" samma sits bara det att du har dubbelt upp da;-)
Skit i puckona som inte har någon aning om vad som verkligen är det bästa i livet:-)
Men dubbelsuck, vem skrev så?! Det skrivs dom mest meningslösa och innehållslösa statusuppdateringarna på fejjan jämt om allt möjligt, men orka bry sig? Då kan man lika gärna sluta hänga där om man stör sig på vad folk skriver om, klart att inte allt kan intressera alla. Fortsätt skriv om kidsen, det tänker jag göra :) kram!
Jävla idiot! Bara till o ta bort. Ingen riktig vän. Jag tycker om din blogg massor. Jag har ju själv två små twins ( som levde rövare i kyrkan igår) i samma ålder så de är jätte kul att följa din! Hälsningar Louise!
åhh va arg jag blir, var detta en vän ? jag förstår inte och de som inte fått barn fattar inte vad det innebär och hur allt annat inte blir så viktigt. Det är ens liv och det är så stort och den känslan visste man inte att den fanns. Och har man familjen långt bort så är det väll hur viktigt som helst att dela med sig. Att ngn ens orkar.... jag gillar att läsa bloggen !!!!!! fortsätt skriv som du gör !!!! åhhhhh kram
Jag förstår inte heller varför det är något att störa sig på. Eller det skulle väl vara om man dokumenterar vartenda litet steg, men är man inte intresserad kan man ju bara dölja de uppdateringarna då. Likadant förstår jag inte de som irriterar sig på när man skriver "livet-leker--statusar" - HUR missunnsamt är det inte att inte kunna glädjas åt andras lycka. Och slutligen; vad får man skriva till slut om man ska oroa sig för vad alla andra tycker!
