Faktum. Jag låter mina demoner ta för stor makt. Varför inte bara säga nej och gå vidare. Rädslan finns där och tar alldeles för stor makt. Nu ska jag rymma härifrån, ifrån mina demoner och gömma mig hos Miek ett tag. Komma på andra tankar och mest av allt se till att kunna gå på foten igen efter nattens bravader. Jag minns mycket men samtidigt minns jag inget alls. Låter det konstigt? Och vi som ska ut ikväll igen, som tur är så har man mitt lugnande piller med sig då, Miek fixar allt.

xoxo,
M.